Mamma och pappa körde till oss och därför var det svårt att veta när de skulle anlända. Jag sprang upp och ner och väntade tålmodigt. Frustrerad. Tog en kaffe. Och då till slut dök de upp! Wow så häftigt att se de rulla in med Volvon på vår gata i England. Då började en fantastisk (och otroligt stressande) vecka. Men stressen glömmer man fort, den var ju faktiskt helt och hållet fantastisk. Väldigt glada att vi bestämde oss för denna neutrala plats utan någon av våra traditioner att följa. Blev helt enkelt en mix av allt möjligt. Varken rumänskt, svenskt eller engelskt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar